I syfte att anpassa svensk lagstiftning till EU:s redovisningsdirektiv om års- och koncernredovisning har regeringen i en lagrådsremiss föreslagit en rad lagändringar. Syftet med EU-direktivet är att åstadkomma en förenkling av regelverken, i första hand för små företag. Förslagen omfattar bland annat:

• införande av en generell väsentlighetsprincip
• förenklad beräkning av gränsvärden för indelning av mindre och större företag
• tydligare definition av gemensamt styrda företag och intresseföretag
• tydligare upplysningar om lagkrav på företagets namn i årsredovisningen
• anpassning av uppställningsformen för resultat- och balansräkning
• borttagande av poster inom linjen
• samma avskrivningstid för immateriella anläggningstillgångar som andra anläggningstillgångar
• borttagen möjlighet att aktivera forskningsutgifter
• färre tilläggsupplysningar för små företag
• ändrade och nya tilläggsupplysningar, t.ex. att väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång redovisas i not istället för i förvaltningsberättelsen
• ändrade upplysningskrav för större företag

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016, d.v.s. för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.